Tove Jansson - Sent i November

"Jag har aldrig förut gått vilse, tänkte han muntert. Och jag har aldrig förr varit genomvåt! Han slängde med armarna och kände sig som dendär i visan, han som gick ensam i regnet tusen mil hemifrån och var vild och fri. Hemulen var så glad! Och snart skulle hän få varmt kaffe på verandan."

Sent i November (Schildts 1970) är en ganska skrämmande och mörk bok. Den är full av ångest, rädsla, osäkerhet - och våt höst. De olyckliga personerna försöker vara glada och fria men det är hårt. När de försöker vara vem dem riktigt vill vara, går det inte.
    Jag glömmer alltid hur mörka och mystiska Janssons böcker är! Atmosfären är verkligen mörker på svenska eller så det känns... Som barn förstod jag det inte, böckerna var bara roliga sagorna. Nuförtiden lägger jag märke till djupare nivåer. Jansson har vetat, vad som ångest och skräck är - mörkret inom huvudet. Alla bokens rollfigurer har sina egna problem och besattheter: Filifjonkan städer, Hemulen ordnar, Tofsan kan inte uttrycka sina känslor och Onkelskruttet vill glömma nästan allt. All av dem vill vara som Muminfamiljen, som har rest ut till havet.
    Jag tyckte om bokens värld. Fast det är lite pessimistik, har den också glada och positiva ton. Tofsan blir arg och vinner sin monster och Filifjonkan hittar fred. Var och en lämnar det tomma Muminhus ganska nöjd och äntligen återvänder Muminfamiljen.Slutet är början.
    Jag rekommenderar! Janssons böcker är inte så hårt att läsa på svenska. Allt förstod jag inte men det gjorde ingenting.

Kommentit

Det underbara med Muminböcker är att du hittar något nytt varje gång. Till eksempel, när jag var barn tyckte jag att Filifjonkan var dum och tråkig. Äldre jag blir, bättre börjar jag förstå henne också! :-D Och "I sent i November" är absolut en av de bästa muminböckerna!
Anki sanoi…
Tacj för komment, Reeta!
Muminböcker är ju trevliga men skrämmande också.
Samma sak med Filifonka har jag också; nuförtiden gillar jag henne och förstår hennes tankar men som yngre kunde jag inte. :D

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Mila Teräs - Amiraali

Kirjabloggaajien klassikkohaaste 18 (31.1.2024) Ilmoittautuminen!

Ohjeita matkalle epätoivon tuolle puolen